det snurrar i din skalle

Har jag någonsin berättat hur lat jag är?
Eller snarare otålig och egoistisk.
Jag ogillar när saker inte blir som jag tänkt mig.
Som när mamma och pappa var och hälsade på i Dalarna.
Då var vi på skogspromenad på morgonen innan "möljan". Och det var en massa gegga och vatten överallt och smart och välklädd som jag alltid är så valde jag tygskor.
Alla andra hade stövlar och vattentäta skor. Men jag tänkte att stövlar inte skulle behövas i SKOGEN. Ja, fråga mig inte hur jag resonerade..
Det slutade iallafall med att Mr V fick bära mig ett x antal gånger för att jag skulle slippa skita ner skorna och bli blöt. Han fick alltså gå i vattnet och leran med mig på ryggen. Jag vet inte om jag ska skämmas eller skratta.

Nummer två: När vi var på "möljan" så tänkte ju jag bara på en sak: Marknadsnougat. Men så helt plötsligt skulle vi ut och ro en stor kyrkobåt istället. Och eftersom jag bara tänkte på godiset så vägrade jag att sätta mig i båten. Men till slut var man ju så illa tvungen och då tjatade jag istället om att jag aldrig skulle ro. Så då fick jag sitta där och bara glo på alla tretton personer som rodde istället.

Här är mästerverket som jag lagade med mina bara händer.

3. Istället för att vara en snäll tjej som ställer upp och leker med lastbilar så valde jag att sitta på trappen och sola. Lägg märke till trallen, den har jag faktiskt varit med och målat!

 

Sista: När de ska flytta fåren så kommer det lite andra folk för att hjälpa till. Vad gör jag? Jo, antingen så kör jag fyrhjuling eller så sitter jag bakpå. Sist gjorde jag både och, avslutade även det hela med att sola tills de var klara.

 

HEJA LATA MIG!