Berööööm

För ett tag sedan så hamnade jag på en "skoliosblogg". Det är två tjejer som har skolios men som bär korsett istället för att opereras. Och eftersom de har många läsare som ska opereras och är rädda för det så var jag tvungen att ge de lite tips.
Nu har de lagt upp det på bloggen och en har kommenterat "väldigt stark tjej, och superbra att ni delade med er av hennes ord!". Här kan ni läsa det.
Det är kul att få beröm ju! Och idag när jag fått så mycket beröm redan! Vi hade en sådan övning på seminariet idag då man skulle ge komplimanger och sedan få komplimanger utan att säga någonting.

Kommentarer
Postat av: julia&hazal-Skoliosbloggen

sv: haha självklart,vi ville att dem som skulle opereras skulle få veta hur det kan kännas osv. Alltid roligt o vara så hjälpsam! :)



Tack för det fina inlägget

kramar

2011-03-07 @ 19:29:02
URL: http://julhaz.blogg.se/
Postat av: Emelie

Hejsan läste just det inlägget som du skrivit på den är skoliosbloggen. Allt de du skrev med smärtan och precis allt känner jag igen mig. Jag har själv blivit opererat för en skolios när jag var 14 år är nu 20 år (6,5år sedan). Jag hade en avvikande kurva på 65 grader och efter operationen har jag endast 13 grader. Fick du använda korsett först eller vart det operation som var det enda altenativet för dig? När du vart opererad hur stort ärr fick du? Själv har jag två väldigt långa ärr dels det först som sträcker sig från första kotan i ryggen högst upp till längst ner i svanskotan sedan var de tvungen att öppna mig på höger sida bak på skulderbladet fram under hela högra bröstet.

Det känns bra att det finns andra som har gått igenom samma sak som en själv som man kan prata med, för ens vänner förstår inte riktigt när man pratar om vissa saker. Man måste ha genomgått en sådan operation för att riktigt först en.

2011-03-08 @ 00:26:10
Postat av: johanna

Emelie: Vad kul att folk kan känna igen sig och även ha det som hjälp. :)

Jag använde inte korsett innan eftersom det kom så plötsligt, fick operera mig inom ett år. Men efter fick jag bära det i tre månader, men det tror jag alla gör. Jag blev opererad via vänster sida, de gick inte in från ryggraden utan genom revbenen eftersom den lutade såpass åt sidan. Så mitt ärr börjar vid naveln och slutar uppe vid skulderbladen. Sedan tillkom det endel småärr också från drän osv.

Hur länge fick du vänta innan du började motionera? Jag såg att en tjej fick börja redan efter 6månader men jag fick vänta ett år. Rätt coolt hur snabbt utvecklingen går framåt.

Och jag håller med om att ingen annan förstår. Mina kompisar förstod ingenting utan trodde att man bara hade gjort en liten vanlig operation så det var jobbigt eftersom man inte kunde prata med någon. Hoppas du mår bra :)

2011-03-08 @ 08:30:47
URL: http://spotlighteffect.blogg.se/
Postat av: Emelie

Jaha okej det kom så plötsligt för dig, för mig blev det så att jag först i nästan 2 år fick använda korsetten men den slutade att fungera för mig och ryggraden började trycka på mitt hjärta och mina lungor, jag fick väldigt svårt att andas och mitt hjärta började slå ojämnt p.g.a. ryggraden samt att jag började gå konstigt så det var därför jag var tvungen att opereras.

Jaså fick du bära korsetten efter operationen, det behövde inte jag göra. Okej så de gick in från navel till skulderbladet, blev det många titan skruvar och plattor som de satte in i ryggen för dig? För mig vart det 16 titanskruvar och två långa titanplattor.

Jag fick börja motionera efter 6 månader, men min återhämtning tog väldigt lång tid eftersom de var tvungen att öppna upp så mycket och både fram och bak, mer än hos andra. Så för mig tog det väldigt lång tid innan jag var helt återställd dels för att jag fick en infektion vid skulderbladet där de öppnad. Men nu mår jag hur bra som helst är helt återställd förutom att man är som du sa begränsad i vissa saker man ska gör, kan ej böja ryggen så mycket men inget som begränsar mig för mycket.

Tog det lång tid för dig med återhämtningen? Är du helt återställd nu eller har du några problem med ryggen idag?

Alla mina kompisar tror en inte när man beskriver hur operationen gick till och smärtan är en sådan sak som någon annan än en själv samt någon som genomgått en sådan operation kommer att förstå.

Hur är det för dig med dina ärr, tycker du att det är jobbigt att var på tex badstränder eller har du accepterat det? Själv tycket jag det är jätte jobbigt att gå på badstränder undviker de i största mån p.g.a. dels så är ärren så stora och många stirrar och viskar bakom ryggen på en när man går förbi, jag har också fått flera obehagliga kommentarer för mina ärr dels från tjejer men också killar, så det känns väldigt jobbigt, så därför har jag har gjort lite undersökningar på vad det finns för olika alt. för att göra ärren mindre synliga, så vi får se om jag ska göra något, hade gärna gjort något. Vet du någon alt. som kan göra ärren mindre synliga, förutom plastikoperation?

Känns riktigt bra att få prata med någon i samma ålder som genomgått samma ska som en själv :)

2011-03-08 @ 20:13:14
Postat av: johanna

Svar: Vad jobbigt att folk kommenterar dina ärr. Det är ju något du inte kan göra något åt. Jag tror de gör så för att de inte vet vad det är och inte fattar vad man gått igenom. Mina ärr har läkt väldigt fint men de första åren så hatade jag att visa mig. Men numera så tänker jag inte ens på de, de är endel av min kropp och inget jag kan göra något åt. Jag ser hellre de än en sned överkropp. Ansåg mig själv vara en kentaur förut, eftersom min ena höft var så pass mycket högre och snedare än den andra. Jag hade, precis som du, svårt att gå vilket var jobbigt eftersom det är det man gör varje dag. Och folk kollade mycket och frågade mina vänner/bröder varför jag gick konstigt.

Jag tycker det är så kul att höra av andra hur deras blev, för det verkar vara väldigt individuellt. ex. det med korsetten efteråt och träningen. Jag har alltid trott att alla hade så som jag. Men det är tur att du mår bra idag! Det gör jag med, det kändes som att man fick ett nytt liv efter operationen.

Jag hade även, som även du, komplikationer vid operationen. Fick vatten i lungorna osv. vilket resulterade i åtta andra operationer under två veckor, så det var ett tufft år.

Men återhämtningen gick rätt bra, hade dock väldigt svårt att gå hela skoldagar under första året och orkade knappt stå upp länge vissa dagar. Idag är jag helt återställd, men märker av ryggen vid ex. förkylning osv, jag får jätte ont och blir trött fort. Sedan är det väl lite svårt att svanka osv, men annars finns det inte många problem.

Vad många skruvar du fick! Jag har 11 skruvar och två långa titanplattor, det räcker för mig :P

Jag håller helt med om att människor inte kan förstå den smärta man gått igenom. Det är inget man kan föreställa sig eller vill att någon annan ska behöva gå igenom. Men det handlar ju bara om oerfarenhet, människor som inte gått igenom såna saker vet inte mycket. Men jag har märkt att efter operationerna så har jag fått en extremt hög smärtgräns. Och i och med det så kan jag störa mig mycket på folk som klagar över när de har ont osv. för små saker.

Jag hoppas du accepterar dina ärr och kan bada och sola precis som alla andra. Det är ju inget fel på de, det är du! Jag kan inte tänka mig själv utan ärren för de är ju jag, endel av mig. Och jag lovar att du kommer träffa killar och tjejer som accepterar de, om inte så kan de bara dra.

2011-03-08 @ 21:00:29
URL: http://spotlighteffect.blogg.se/
Postat av: Emelie

Ja jag det är nog som du sa, det är folks dumma oerfarenhet, men även fast man vet det så gör det inte att kommentarerna blir mindre smärtsamma att höra men det är kanske något man lär sig att hantera desto lägre tid det går, hoppas jag. Håller med dig om att efter operationen har man blivit väldigt smärttålig. Jo du man kan lätt störa sig på folk som klagar för det minst ont.

Men gud vilka komplikationer du fick, åtta operationer under två veckor herregud. Men vad bra att du är bra nu med dig : )

För mig tog det också lång tid innan jag klarade av att vara hela skoldagar. Jag opererade mig två veckor innan julen 04 och missade med det nästan hela 7 p.g.a. jag inte orkade mer än någon timma per dag.

Jaha okej du märka också av ryggen ibland, jag kan känna av den om jag stått uppe och gått väldigt mycket men inget mer än det. Jag har t.om. krasch landat med skotern förra våren och inga problem med ryggen alls, kände inget av den bara resten av kroppen som var lite sönder slagen och mör.

Ja det räcker nog med det också 11 låter bra :P Du skrev att du hade 55 grader innan operationen hur mycket kunde de rätta upp dig till? Vars vart du opererad vilket sjukhus. Själv vart det i umeå för mig.

Vars är det bu bor? Jag bor uppe i Norrbotten i en stad en liten stad utanför Luleå som heter Boden.

2011-03-09 @ 21:51:36
Postat av: johanna

Oj vilken tur du hade i skoterkraschen! Men de som opererade mig sa att ryggen blir otroligt stark så du hade nog turen på din sida + ryggen! Fast man blir ju ändå mest orolig för ryggen, i början var jag jätte rädd att det bara skulle smälla och alla skruvar osv skulle flyga ur mig. :P

Numera har jag 13 grader! Det är ju ingenting, en normal rygg eftersom ingen är helt spikrak. Du har väl samma va? Jag opererades på salhgrenska i göteborg sommaren 2004, 4 dagar innan min 15 årsdag till och med. Så de gratulerade mig osv. lite speciell födelsedag kan man säga :P

Jag bor i Halmstad fast är från värmland från början. Var du 13 när du opererades? Jag tänkte lite nu när du skrev att du är från Boden att det kanske är lite jobbigare i och med kommentarerna eftersom det är en håla. Folk har ju svårare att förstå saker då, inget illa menat. Men jag är från en håla från början och de fattade ingenting där! Så som tur var så flyttade vi, dock innan operationen. Vad gör du nu förtiden? Pluggar?

Förresten känner du andra som gjort något liknande?

2011-03-09 @ 22:19:53
URL: http://spotlighteffect.blogg.se/
Postat av: Emelie

Läkarna sa ju att efter operationen så kommer ens rygg att vara dubbel så stark som en persons rygg som ej gjort denna operation, så jag känner mig aldrig orolig att jag ska skada ryggen så att något lossnar, nog för att alla skruvar och plattor har vuxit fast i en. Men i början efter operationen var jag också rädd att skruvarna skulle typ falla fel om jag gjorde något riktigt ansträngande tunga lyft.

Ja du har exakt samma 13 grader som jag. Nä jag håller med dig 13 grader är inget att klaga på det är i princip nästan spikrakt ; )

Jo jag fyllde 13 under hösten 2004 när jag opererades. Jag kan knappt fatta att det är 6 år sedan man opererades känns jätte konstigt att det gått så fort.

Har du mycket minnen av tiden efter operationen, när du låg på sjukhuset? Själv har jag väldigt många minnes luckor som jag inte alls minns från tiden efter som mina föräldrar har berättat för mig. Tror det berodde på all det starka morfinet man fick samt smärtan som tog över en.

Ja kanske är det för att det är en liten håla, jag har faktiskt ingen aning men folk är allmänt trångsynta och dumt omedvetande tycker jag.

Jag känner ingen som genomgått samma sak som vi, men det är otroligt många unga tjejer som detta drabbas. Konstigt nog inte alls så vanligt hos killar. Vet du om det är någon i eran släkt som har haft detta eller har anlag till detta? För mig kommer det både ifrån min pappas och mammas sida. Min pappas farmor blev opererad för en skolios och på den tiden fick hon ligga i en gips vagga i 1 ½ år.

Förra sommaren/våren tog jag examens från hantverksprogrammet mode & design. Men just nu så jobbar jag på Hemtex för att få ihop pengar till framtida utb. Jag vill jätte gärna fortsätta studera inom mode & design branschen. Har tittat på lite olika utb, men det blir nästa år i sådan fall jag kommer att söka. Alla sådana utb. är söderut närmaste är i Stockholm så vi får se vad som händer.

Vad gör du nu förtiden då?

2011-03-10 @ 10:54:35
Postat av: johanna

Alltså jag minns inte så mycket från sjukhuset. Men var ju hög hela tiden :P Men jag minns ex. när de sjöng för mig och när jag åt första gången. :) Sen minns jag små saker också, men inte särskilt mycket. Det är väl inget som är så jätte värt att minnas heller eftersom man bara hade ont i de veckorna.

Kul att du gillar mode :) Stockholm vore väl något? Borås har också mode/design utbildningar, men det är långt ner det, speciellt för dig. Jag pluggar till hälsopedagog :) Jätte kul!

Men du, om du flyttar till en större stad så hittar du nog människor som INTE kommenterar negativt om dina ärr. Det kanske skulle vara skönt? Fast jag förstår om det är jobbigt att flytta långt hemifrån. Det gjorde jag men det är faktiskt jätte skönt, man blir självständig och får ett helt nytt liv. Okej.. nu låter jag som värsta konstiga coachen..

Jag tycker det är ganska konstigt att det nästan bara är tjejer som drabbas av skolios. Varför inte killar? Jag känner inte heller någon som opererats eller ens har skolios. Trots detta är ju det många som får det. På min mammas sida har två haft skolios så det kommer från den sidan. Förresten ska du vara med i studien som karolinska ska gneomföra? Jag fick ett brev om det, man tar blodprov och svarar på enkäter om hälsa, livsstil och arv.

2011-03-10 @ 20:04:02
URL: http://spotlighteffect.blogg.se/
Postat av: johanna

Förresten så mailade jag med en tjej innan operationen som hade opererats typ sju år innan oss. Och hon fick ligga i gips i tre månader tror jag det var. Och din släkting i 1 1,5år. Och numera har man inget gips alls utan kan stå upp efter några dagar/en vecka. Helt sjukt vad det går framåt!

2011-03-10 @ 20:05:48
URL: http://spotlighteffect.blogg.se/
Postat av: Emelie

Jag är faktiskt glad att man inte minns exakt allt vad som hände under denna tid, det är nog lika bra det.

Våran klass var på studiebesök till Borås och Göteborg och såg på alla mode & design utbildningar. Det finns då många utb att välja mellan men det blir som du sa väldigt långt att flytta men jag har tittat på utb i London också, har nämligen min stora syster som bor där så vem vet var jag flyttar. Ja om man flyttar till London så tror jag att folk kan komma att acceptera men som man är för där klär folk sig som de vill och gör vad de vill utan att man ens tittar på varandra konstigt.

Men vad spännande hälsopedagog låter, vad innebär det exakt?

Jag har faktiskt ingen aning om varför det är så att detta drabbar mest tjejer men jag kommer ihåg att min läkare sa att det oftast var tjejer men självklart killar också, men det beror mycket på om man har anlag för det om det är ärftligt.

Nej jag ska inte vara med i någon undersökning men jag blev opererad i Umeå så det är kanske därför.

Men oj vad konstigt det låter att hon bara 7 år innan oss fick ligga i gips vagga, det hade jag inte kunnat tänka mig. Alltså gud vad det har gått framåt inom teknologin för hur man ska opereras. När jag vart opererad så fick jag stå upp direkt, just när jag kom in på uppvaket så fort narkosen försvann så var jag tvungen att stå och gå en liten bit.

2011-03-10 @ 21:01:09
Postat av: johanna

Va är det sant att du fick stå så fort?! jag fick stå efter typ en vecka! Hahaha :P Sen fick jag gå i korridoren efter drygt en och en halv och utomhus efter 2 1/2. Men det har ju mycket med komplikationerna att göra tror jag, eftersom de opererade stup i ett.

Men direkt när jag vaknade fick jag iallafall vicka på fötterna. Det var väl allt :P

Men London låter ju jätte coolt! Det är långt bort men du har ju som sagt en syster där. Syr du egna kläder osv? Har du tänkt att läsa på ett univ. där?

Hälsopedagog är .. alltså det är jätte svårt att förklara för det är så brett. Man kan ex. motivera människor att gå ner/upp i vikt osv. Det är lite svårt att förklara för jag har inte riktigt kläm på det.

Jag tror att skolios utvecklingen är större hos flickor eftersom de växer ganska fort i en viss period. Eller något liknande. Fast jag vet en som fick skolios som fem åring så jaa...

2011-03-10 @ 21:43:16
URL: http://spotlighteffect.blogg.se/
Postat av: Emelie

Ja när de hade öppnat ryggen bak och skruvat fast alla skruvar vände de på en väckte en för att se om man kunde vicka på tårna men det tror jag de gör på alla, det var som det första men ja jag fick stå upp och gå ett par meter direkt jag vaknade upp. Det är faktiskt någon jag kommer ihåg allt för väl, hade gärna inte haft något minne av det. Kommer ihåg hur ont det gjorde när de slet upp en och tvingade en att gå det var nog bland det värsta jag kommer ihåg. Dagen efter fick jag börja ställa mig upp och sätta mig ner samt gå längre promenader i korridoren. Efter 2 veckor långa långa veckor tycket jag i alla fall, fick jag åka hem. När jag skulle åka hem så fick jag inte åka bil hem så jag skulle få flyga helikopter hem men vädret var så dåligt hela tiden och det slutade med att jag fick åka ambulans från Umeå till Boden 4 timmar, 2 veckor efter operationen det var inte en rolig hemfärd.

Ja jag syr en del av mina egna kläder, sydde min bal och studentklänning förra året och har sytt en kollektion med inspiration av Marie Antoinette. Håller även på nu med ett beställnings jobb till 3 fotografer som ska fotas i rom till hösten.

Ja ja men okej då är det ungefär samma sak som min syster jobbar med fast hon är utbildat hypnoterapeut. Men vad spännande det låter, roligt att få hjälpa folk med vissa saker. Har du nyss börjat med den utbildningen eller?

2011-03-16 @ 19:27:55
Postat av: johanna

Jag hade samma hemfärd, fick åka liggtaxi i fyra timmar med en fet taxiförare som höll på att somna flera gånger. Trodde jag skulle dö.

Så du låg på mage? jag låg på rygg :P

Vad kul att du gör egna plagg :)

Jag började utbildningen i höstas :)

2011-03-16 @ 21:15:28
URL: http://spotlighteffect.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0